Många av de ”nyheter” från Rysslands invasion av Ukraina vi möts av dagligen är långt från verkligheten.
En ny granskning från Cisco Talos tar upp uppmärksammade exempel på propaganda.
Cyberkriget är en central del av det moderna kriget. Mycket av det som händer sker i det fördolda – till exempel att störa verksamheter genom av överbelastningsattacker, sabotageförsök mot digital infrastruktur genom malware eller ransomware eller dataintrång i syfte att komma över vital information, eller övervaka kommunikation.
Den del av cyberkriget som sker öppet och där allmänheten är en bricka i spelet, handlar i första hand om propaganda i digitala kanaler.
Cisco Talos, som är världsledande inom cybersäkerhet och hotanalys, tar i en ny video upp uppmärksammade mediehändelser från det pågående kriget , både där nyheterna varit baserade på falsk information, och där aktörer försökt sprida desinformation och ifrågasätta äkta nyheter.
”Ofta vet inte de som delar propaganda att det är vad de gör”, säger Jon Munshaw, redaktör på Cisco Talos.
Vilseledande och falska rubriker som ger en skev bild av hur kriget fortgår, eller till och med deep fake-videor där en militär och politiker påstås uttala sig, är vanliga inslag i propagandan. Ibland får de bred spridning.
”Vissa inslag är rakt av falska nyheter där avsikten är att ge en negativ bild av Ukraina, och backa upp det ryska narrativet att man ’befriar’ Ukraina. Ett exempel är en viral tweet och Facebook-post som påstods visa president Zelenskys dotter på flykt, där hon kallade sin far nazist”, säger Jon Munshaw.
Posten lades upp i sociala medier i april och fanns fortfarande kvar på Twitter i augusti, även om den flaggats som ”missledande”. Den har sedan dess tagits ned.
En uppmärksammad bild på en kvinna med ett nyfött barn som evakuerades från ett bombat sjukhus i krigets inledningsskede är ett exempel på hur nyheter misskrediteras. I en tweet som spred via officiella ryska diplomatkonton misstänkliggjordes kvinnan i en post som Twitter senare tog ner.
En deep fake-video som påstods föreställa president Zelensky hålla ett tal där han uppmanade ukrainska soldater att kapitulera och lägga ner sina vapen skapade stor uppmärksamhet under krigets första dagar. Samtidigt har liknande videor som påstås föreställa president Putin ge upp kriget publicerats.
Propaganda handlar inte bara om att bekämpa motståndaren utan även om att ingjuta hopp i den egna sidan. Under krigets inledningsskede publicerades en mängd sociala media-poster och även nyhetsartiklar om ”The Ghost of Kyiv”, en ukrainsk stridspilot som påstods ha skjutit ner fler än 40 fiendeplan under de första veckorna av kriget. Trots att det ukrainska flygvapnet senare medgav att piloten inte var en verklig person, finns många av posterna och texterna kvar och fortsätter delas, även av verifierade källor.
”När någon ser en nyhet länkas från ett verifierat konto tar man ofta för givet att det är sant. I fallet med Ghost of Kyiv hände det exempelvis med New York Post”, säger Jon Munshaw.
En annan form av propaganda är olika sätt att förlöjliga och driva med motståndaren, eller uppenbara överdrifter. Ett exempel videon tar upp är ”laserkatter”, tränade av den ukrainska armén för att upptäcka lasersikten från krypskyttar.
Jon Munshaw menar att det är uppenbart hur dessa typer av propagandainlägg kan hjälpa till att höja moralen och stridsviljan hos det ukrainska folket, men pekar också på att det är problematiskt att sprida falska nyheter, även om syftet är gott.
”Det kan förminska de verkliga uppoffringar som det ukrainska folket gör, och det kan spela fienden i händerna genom att statliga aktörer själva vill ha ett desinformationskrig. När sanningen förkastas får de brottsliga aktörerna mer frihet att gå längre och längre med sin egen desinformation, och fortsätta så misstro för nyheter.”
