Systemutveckling är en viktig del av de flesta företags IT-satsningar, men det är en kostsam verksamhet.
En ny typ av enklare verktyg för utveckling gör det enklare att få ut resultat av systemutveckling.
Det blir också enklare att engagera medarbetare i projekten, skriver Nigel Seddon, Europachef på Ivanti.
Analysföretagen har lite olika syn på hur IT-budgetarna kommer att utvecklas under de närmaste åren. Gartner tror till exempel på en ökning på 6,2 procent för teknikinköp under 2021. Det kan jämföras med att Gartner identifierat en minskning på 3,2 procent under 2020. Det alla är överens om är ett stort behov av att använda IT-pengar till systemutveckling, inte minst för att kunna sjösätta nya affärsmodeller och kunderbjudanden.
Problemet är så klart att det finns flera typer av investeringar som pockar på uppmärksamhet: infrastruktur för datacenter, satsningar på publika molntjänster, IoT-installationer, lösningar för distansarbete, och så vidare. Ej att förglömma är den största budgetposten på många företag: drift och underhåll av gamla IT-lösningar.
Lösning finns
Hur ska man gå till väga för att få pengarna att räcka till för nödvändig systemutveckling, vilket är en erkänt svår och kostsam uppgift? Det behövs ett sätt att utveckla applikationer och digitala tjänster som är enklare och snabbare än det gängse, och därmed billigare. Som tur är finns det.
Nya, moderna och lättillgängliga verktyg och plattformar för systemutveckling som går under benämningar som low-code och no-code blir allt populärare. Principen är enkel: genom att helt eller delvis undvika att skriva programkod blir utvecklingen enklare och snabbare. Att företag som Microsoft satsar på att etablera sig med sådana här verktyg är en stark indikation på att verktygen är användbara.
Nigel Seddon, Europachef på Ivanti
Finns det ingen hake? Jo, möjligheterna att verkligen skräddarsy och anpassa lösningar blir mindre. Man får helt enkelt väga behovet av att fintrimma varje liten detalj mot att det blir ekonomiskt rimligt att bygga en applikation. Det borde vara ett enkelt beslut i de allra flesta fall. En annan potentiell nackdel gäller prestanda i vissa specifika fall. Men det finns gott om användningsfall för vilka low-code- och no-code-verktyg duger bra.
Framgångshistorierna börjar växa i antal. Ett exempel hittar vi på University of Missouri i USA, där man använde en low-code-plattform för att bygga en avancerad lösning för att hålla reda på DNA-sekvenser från andra universitet och från företag, lösningar för distansarbete, med mera. Lösningar byggdes i vissa fall på några dagar, i andra fall på några veckor. Med traditionella verktyg hade det tagit flera månader.
Enklare engagemang
Ytterligare en fördel med low-code- och no-code-verktyg är att det blir enklare för folk som inte är specialister att delta i utvecklingsprojekt, kanske främst med att ge synpunkter och ibland till och med som utvecklare. Den senare företeelsen brukar beskrivas med den engelska benämningen ”citizen developers”.
Genom att de som inte är specialister kan engagera sig i utvecklingsprojekten uppnås två viktiga saker:
- Behovet av att rekrytera svårfunna utvecklare minskas.
- Eftersom verksamhetsfolk enklare kan komma med synpunkter, eller bygga applikationer, blir applikationerna mer ändamålsenliga.
Den springande punkten vad gäller low-code- och no-code-verktyg är att de möjliggör byggandet av applikationer och digitala tjänster som annars inte skulle bli av, av kostnadsmässiga och kompetensmässiga skäl. Det är värt att undersöka för vilka lösningar den här typen av verktyg är lämpliga att använda. Den attraktiva kostnadsbilden gör också att det blir pengar över i IT-budgeten för andra satsningar än systemutveckling.
