I EU är målet att minska utsläppen av växthusgaser med minst 55 procent till 2030.
Byggnader är en stor bidragande faktor till utsläpp av växthusgaser eftersom närmare 75 procent av EU:s byggnadsbestånd idag är energiineffektivt.
Detta innebär att en stor del av den energi som används går till spillo. Den går helt enkelt upp i rök.
Även globalt är siffran hög, upp till 40 procent av energianvändningen är relaterad till byggnader. För att nå EU:s övergripande mål att på 55 procent minskning av växthusgaser till 2030 måste byggnadssektorn minska sina utsläpp med procent. En mycket krävande siffra.
Energieffektivisera byggnader?
Energiförluster kan minimeras genom att förbättra befintliga byggnader så klart, men även smarta lösningar kan hjälpa enormt. För att nå klimat- och energimål bör även den nuvarande renoveringstakten av byggnader i hela EU minst fördubblas.
EU införde nyligen nya ambitiösa politiska åtgärder för att hjälpa medlemsstaterna att styra mot bättre energieffektivitet i byggnader. Men endast bättre byggnadsmaterial kommer inte att ta oss till målet i tid.
Mineralullsisolering eller IoT?
EU investerar i bidrag och lån för att främja exempelvis ny teknik inom byggsektorn. Man lyfter särskilt fram smarta mätare, bättre byggnadsmaterial och digitala verktyg som bidragande till energieffektivitet, detta ger bättre kontroll över energiförbrukning och möjlighet att spara pengar.
IoT och digitalisering kan vara ett sätt att ta itu med dessa stora utmaningar. Med smarta sensorer och styrsystem kan man samla in ovärderlig data i realtid. Sensorer kan antingen vara sådana som sitter permanent monterade i lokalerna eller tillfälliga sensorer som monteras för att skapa lärdom, i såväl nya som äldre byggnader. Vi kallar detta retro-fit IoT, man uppsmartar en sak som inte är så smart från början helt enkelt.
IoT för energieffektivisering
Med IoT får man djupare insikter i inomhusklimat, var i lokalerna det är kallt och var det upplevs som kallt. Man kan på köpet kartlägga luftkvalitet och väderförhållanden utanför byggnaden. Med hjälp av smarta sensorer kan man mäta både luftfuktighet och temperatur, luftkvalitet och andra viktiga parametrar.
Har fastigheten ett styrsystem och trådbundna sensorer så kan det vara ett dukat smörgåsbord för den som vill analysera energiförbrukning, ventilationssystemets verkningsgrad eller värmesystemets prestanda, detta kan skapa värdefulla insikter om en energiprestanda.
Oavsett hur du samlar in data kan du med hjälp av IoT styra uppvärmnings-systemet för att optimera byggnadens energiförbrukning. Detta kan ske på många olika nivåer. Dels kan smarta sensorer direkt reglera temperaturen längst ut i näringskedjan, dels kan styrsystemet reglera i i stort sett realtid, dels kan AI användas för att analysera på ett djupare plan, exempelvis baserat på hur många som är i lokalerna just nu, men den tekniken är fortfarande på frammarsch.
Svårdigitaliserad bransch
Byggnader byter ägare och fastighetsbestånd teknikrustas förhållandevis sällan. Detta för att fastighetsägare ofta sitter med en mix av styrsystem, eller med litet äldre system. Men även om det kan vara svårt att komma igång så lönar sig IoT visar många undersökningar.
Sänkt temperatur och arbetsklimat
Vi har ju alla hört att sänkt inomhustemperatur sparar energi. Så det är väl bara att sänka temperaturen, så är det klart sen? Både kommersiella fastighetsägare och företag kan så klart inte sänka temperaturen hur lågt som helst. Det finns regelverk för både boende och företag.
Hur kallt får det egentligen vara på kontoret då? Den frågan är inte helt enkel att svara på, men Allt om arbetsmiljö
besvarar frågan med att ”med rådande kunskaper kan olägenhet för hälsan antas föreligga vid
– en operativ temperatur på 18 grader eller lägre (för känsliga grupper 20 grader).
– en yttemperatur i golvet på 16 grader eller lägre (för känsliga grupper 18 grader)”
För den som vill mäta aktivt kan en smart sensor som snabbt kan flyttas vara en viktig kugge. Den ger fastighetsägare eller arbetsgivare möjlighet att skicka ut enheten till en berörd part och omedelbart komma igång med mätningar. Självklart är sänkt inomhustemperatur ett steg på vägen, men man kan inte sänka hur lågt som helst.
Koll på luften
Det är lätt att frestas av att sänka ventilationsflödet. Man får inte glömma bort att inomhusluftkvalitet är viktig för oss människor. Luftkvaliteten inomhus är en av de viktigaste komponenter för vårt välbefinnande.
Eftersom vi dessutom tillbringar större delen av vår tid inomhus måste vi vara säkra på att vi andas in hälsosam luft. För höga koncentrationer av CO2 kan leda till huvudvärk och illamående, i värsta fall kräkningar.
Vid låga koncentrationer är koldioxid lukt- och smaklöst, därför är det viktigt att man mäter och övervakar dessa nivåer.
Även flyktiga organiska föreningar (VOC) är en gas vid rumstemperatur. Det finns tusentals flyktiga organiska föreningar och ett flertal flyktiga organiska föreningar förekommer samtidigt.
Om man minskar ventilationen för mycket ökar risken för att dessa sprids i luften.
Vårt kontor i Stockholm
På vårt kontor i Stockholm har vi mätt inomhusluftkvalitet, temperatur och luftfuktighet ett bra tag. Vår hyresvärd
har uppdaterat ventilationsanläggning och uppvärmning i huset, något som krävt en hel del intrimning.
Tack vare IoT och vår portal har både vår hyresvärd och deras underleverantörer kunnat logga in och se temperaturen
i olika rum. Det har sparat resor, ökat responsiviteten och lett till ett optimalt inomhusklimat.
Nu kommer vi så klart att fortsätta att mäta i våra lokaler, men i teorin kan vi bara packa ned utrustningen och skicka till nästa lokal. All anslutning sker via mobilnäten, så vi behöver inte ta hänsyn till någon form av infrastruktur eller lokalt nät.
