Onsdag 23 augusti kan Indien vara den fjärde nationen som lyckats landa på månen, och första nationen någonsin att landa på månens sydpol, på Shackleton-kraterns rand.
Vad många inte vet är att bakom den komplicerade autonoma mjuklandningen för månlandaren, Chandrayaan-3, står forskaren Avijit Banerjee som numera tillhör AI- och robotikgruppen på Luleå tekniska universitet.
Nu följer hela världen den planerade och komplicerade landningen för den obemannade månlandaren Chandrayaan-3, som väntas ske onsdag 23 augusti. Hittills har bara USA, Sovjetunionen och Kina landat på månen. På Luleå tekniska universitet följer man landningen med mycket stort intresse. Avijit Banerjee som sedan tre år är ledare för forskningsinriktningen mot rymdautonomi inom Robotik- och AI-gruppen vid Luleå tekniska universitet, har nämligen en särskilt viktig roll här. Under sin tid på Indian Institute of Science, Aerospace Engineering Department, var det han som utvecklade det autonoma momentet som blir en avgörande faktor för om Indien som nation ska lyckas med sitt landningsförsök.
– Jag är förstås jätteglad och hedrad att min lösning för autonom och säker mjuklandning på månen har implementerats ombord på månlandaren av teamet för den indiska rymdorganisationen, ISRO, för deras månutforskningsuppdrag Chandrayaan-3, säger Avijit Banerjee.
Foto: Mostphotos
Den motordrivna autonoma landningen för Chandrayaan-3, är tänkt att ske i olika faser för att gradvis minska månlandarens fart, samtidigt som den styr sig själv till landningsplatsen på månens sydpol. Avijit Banerjees styrningsalgoritm kommer att reglera den bromskraft som krävs för att landaren ska kunna sakta in på ett kontrollerat sätt och inte krascha. Den stora fördelen med hans algoritm, är att den möjliggör en smidig landningsbana genom att den upprätthåller kontinuitet i styrningen mellan landningsfaserna.
Det här helt autonoma tillvägagångssättet garanterar en skonsam, fjäderlätt landning samtidigt som landaren hamnar upprätt – helt avgörande element för att säkerställa en säker och därmed framgångsrik landning för rymduppdraget.
Inuti månlandaren finns en rover som därefter ska undersöka månens yta vid sydpolen.
Rymdautonomi är den nya utmaningen inom rymdforskning, med målet att klara nästa generations rymduppdrag och här ligger Luleå tekniska universitet i frontlinjen.
Robotik och AI-gruppen vid Luleå tekniska universitet: https://www.ltu.se/robotics
Landning förväntas ske den 23 augusti kl. 6:04 IST eller 14:34 CET, du kan se den på: https://www.isro.gov.in/LIVE_telecast_of_Soft_landing.html
