Enligt en ny undersökning från fintechföretaget Pleo anser sig enbart 47 procent av svenska företag vara ekonomiskt förberedda att hantera en kommande recession.
Undersökningen, i vilken 503 beslutsfattare på svenska företag deltagit, visar även att 43 procent av de intervjuade uppger att deras kunder skurit ner sina budgetar under 2022, och 40 procent har fått ett eller flera kundkontrakt helt uppsagda till följd av det ekonomiska läget.
Undersökningen visar också att företag nu upplever enorma utmaningar när det kommer till att planera 2023. Nära hälften, 44 procent, kämpar med att lägga budgetar för det kommande året, och 39 procent menar att planeringen försvåras på grund av brist på transparens och överblick över företagets utgifter under 2022.
Oron är mest utbredd bland de små företagen, med 50-99 anställda, bland vilka enbart 37 procent upplever sig vara rustade för en recession. Det går att jämföra med företag med 250–500 anställda, där hälften säger sig vara redo att tackla de ekonomiska utmaningarna.
Behov av tekniska lösningar för ekonomihantering
Vid sidan om det generellt bistra ekonomiska klimatet, upplever många svenska beslutsfattare även en oro kring interna företagsutmaningar, vilka går ut över företagets resultat. Många upplever framför allt att man inte är tillräckligt bra på att utnyttja plattformar för ekonomisk hantering.
En tredjedel (33 procent) har upplevt problem med att anställda inte har kunnat använda verktygen som finns på plats. Dessutom uppger 34 procent att de finansiella verktyg som finns att tillgå inte är kompatibla med varandra, och 31 procent tycker att plattformarna är för komplicerade och svåra att använda. Det är därmed inte överraskande att beslutsfattarna som deltagit i undersökningen oftast angett ”bättre tillgång till tekniska lösningar för ekonomi” som det mest eftertraktade verktyget för att kunna hantera den väntade recessionen.
Det finns tack och lov relativt enkla sätt att hjälpa företagen att bättre hantera en ekonomiskt ostadig period. Verktyg för utläggshantering är till exempel effektivt för att lätta pressen på ekonomiteam, och minska andelen och omfattningen av manuella processer. Många företag säger att de inte har överblick över ekonomin, och här kan ett system som automatiskt loggar alla anställdas utgifter hålla ekonomiteamet uppdaterade i realtid.
Här kan även produkter som cashback och koncernhantering ge välbehövlig stöttning. Med cashback kan företagen få en procentandel av en utförd transaktion tillbaka, vilket kan bidra till att minska den ekonomiska påfrestning som många nu upplever.
En tredjedel (32 procent) av de tillfrågade säger sig ha nytta av cashback för att kunna åtgärda tillfälliga dippar i kassaflödet, medan 36 procent skulle använda möjligheten för att hålla jämnare takt med de ökade energikostnaderna och 32 procent för att kunna vara lite flexiblare kring oväntade utgifter.
Möjligheten till koncernhantering ger företag som innefattar flera olika bolag en samlad översikt över hela den ekonomiska strukturen, så att de får bättre kontroll över hela verksamheten och möjlighet att se, styra och hantera flera olika juridiska personer från ett och samma konto. Det sparar förstås tid för ekonomiavdelningar som hanterar flera olika bolag då bokföringen förenklas, men i ett tuffare ekonomiskt klimat blir möjligheten att överblicka hela organisationens kostnader mycket värdefull för strategisk planering.
– Många företagsledare vi pratat med säger sig inte vara redo att tackla en recession, vilket såklart är väldigt oroande, säger Hélène Podsadni Nilsson, Nordenchef på Pleo. De goda nyheterna är att det finns verktyg där ute för att stötta, och givet att så många som 47 procent av dessa ledare uttryckligen säger sig vilja lösa företagets problem med ökad kostnadskontroll, och ökad transparens, så tror jag att lösningar som cashback och koncernhantering kan göra stor skillnad på kort tid för många svenska företag.
