Tanium storsatsar i Sverige för att hjälpa företag hantera konsekvenserna av den accelererande digitaliseringen.
Förvirring gällande ansvar över att snabbt upphandlade system inte fungerar ihop är ett stort problem bland svenska företag.
Mycket har skrivits om utmaningarna med digitaliseringen och den extrema accelerationen i samband med pandemin, som inneburit att företag har behövt ta snabba beslut gällande sin IT för att kunna överleva. Att företag har hanterat accelerationen med att upphandla molntjänster till höger och vänster är inget nytt, men effekterna av dessa IT-investeringar har nu börjat visa sig. Över 30 procent av de svenska företag som Tanium har varit i kontakt med inkluderar gamla verktyg, som inte är anpassade för molnmiljöer när de flyttar till molnet.
– Den snabba introduktionen av olika molntjänster har resulterat i att företag måste hantera ett brett utbud av verktyg – såväl gamla som nya, säger Peter Lämber, Sverigechef på Tanium. Företag sitter nu därför med IT-infrastrukturer där ny teknik och äldre system används samtidigt utan att IT-avdelningen har kunnat ta reda på hur de ska få dem att fungera tillsammans.
Svenska företag dåliga på IT-inventering
Resultatet av denna situation är att många svenska företag sitter på enheter och mjukvara som de inte behöver och som genererar osynliga kostnader.
– Vi har upptäckt att många svenska företag automatiskt betalar årliga fakturor för programvara som de inte längre använder, förklarar Peter Lämber. De har helt enkelt inte tid att ta reda på om programvaran behövs eller inte, utan fortsätter att betala fakturorna för att ta det säkra före det osäkra – och detta kostar pengar.
Silos står i vägen
Ett annat problem som uppstår i denna situation är att företag genom åren har investerat i en mängd olika verktyg som sedan inte byts ut, utan bara fylls på, vilket orsakar problem då verktygen inte pratar med varandra. Detta kan försämra samarbetet mellan team och leda till sämre effektivitet och potentiella säkerhetsproblem som kan leda till dataintrång. Informationen som verktygen sitter på är alltså isolerad och behöver tankas över till en central hubb, vilket är mycket ineffektivt i jämförelse med om verktygen kunde utbyta information sinsemellan.
Men detta är inte möjligt utan att ha inventerat sin mjukvara – det finns alltid någon gammal mjukvara som sätter sig i vägen.
– Att göra en IT-inventering och bli av med de verktyg man inte behöver är det första steget företag måste ta för att få ordning på sin IT, säger Peter Lämber. Vi måste dessutom riva ner väggarna mellan riskhanterings-, säkerhets-, och IT-avdelningen, så att deras verktyg kan börja utbyta information i stället för att de skjuter över problemen till varandra.
Onödiga resurser läggs på onödiga patchar
Konsekvenserna av att sitta på gamla verktyg och gammal mjukvara är också att man behöver patcha system som inte längre används. Och ju fler enheter man lägger till genom åren, ju mer blir det att patcha.
– Att sitta på gamla verktyg som ofta inte klarar av att hitta alla nya enheter som kopplats upp kräver en typ av reaktivitet som blir mycket dyr, säger Peter Lämber. Det finns exempel på företag som kan sitta på 120 servrar som är till endast för att hantera patcharna, och även detta är kostsamt.
Att ha en proaktiv inställning till cybersäkerhet är i dagens hyperdigitaliserade värld är viktigare än någonsin – både ur ett säkerhets- som ett ekonomiskt perspektiv.
– Självklart är det viktigt att kunna patcha, och att investera i verktyg som gör detta automatiskt och regelbundet – men varför patcha mjukvara som inte längre används? frågar sig Peter Lämber. Det är enkelt att förespråka proaktiv cybersäkerhet, men det stora problemet för svenska företag är att man, även om man har rätt inställning, lägger onödiga resurser på att skydda sin gamla och onödiga mjukvara. Dessa pengar bör kunna läggas på annat.
Marknaden för IT-stöd på stadig tillväxt i Sverige
Att onödig mjukvara är ett problem är inget nytt, så har det varit under de senaste tio åren, men den snabba molnmigrationen och pandemins ökning av farten på digitaliseringen har förvärrat problemet på senare år, eftersom anammandet av molntjänster i hastig fart har prioriterats framför inventeringen av IT-infrastrukturen. Därför har Tanium kunnat röna stora framgångar på den svenska marknaden på senare år.
– Efterfrågan på tjänster som hjälper företag att reda ut sin IT-röra och stöd med att få molntjänster att fungera ihop på ett säkert sätt har ökat rejält på senare år, vilket vår svenska verksamhet har märkt av tydligt, säger Peter Lämber.
Taniums starka tillväxt i Sverige är ett tecken på tiden – ju snabbare svenska företag digitaliserar och molnmigrerar ju större blir behovet av att få en detaljerad översikt över IT-infrastrukturen. Dessutom blir det desto viktigare att kunna se vad som händer, i realtid, då man exempelvis kopplar på en ny tjänst eller ett nytt verktyg, för att kunna upprätthålla ett robust cyberskydd.
Men om svenska företag vill vara bättre förberedda på nästa cyberattack liknande den där en svaghet i Log4j utnyttjades, måste de först få rätsida på IT-infrastrukturen. Att inventera sin mjukvara bör därför ligga på varje svensk verksamhetschefs agenda. Först när detta har gjorts vet man vad man behöver skydda och vilket typ av skydd som därmed behövs. Och att man på så vis också blir av med onödiga kostnader, ja det är en bonus.
